skaningar, elefanter, trekking & thai boxing
Vi lamnade Phi phi lite vemodiga, men med vetskapen att vi snart ska tillbaka. Sista kvallen bestamde vi oss for fest en sista gang. Av en ren slump stotte vi pa Erica och Anton, som vi akte buss med fran Bangkok ner till Koh Phangan. Det blev fest for fulla muggar och vi hangde aven med Robin, Mischa och Bjorn fran Stockholm.
Flyget till Chiang Mai gick smartfritt och efter att ha sovit en natt pa bokat hotell sa checkade vi ut och akte till ett annat guest house, SK house II. Oliver & co bodde pa SK house I och vi motte upp dem for middag pa kvallen. Sjukt kul att ses igen och annu roligare att ga fran att vara tre stycken till att utoka ganget till nio glada manniskor.
Dagen efter akte vi ivag pa trekking. Alla utom Oliver som var sjuk. Han var dock med oss anda eftersom en lookalike fanns med pa turen. Forst ut var en orkideodling och en fjarilsfarm att titta pa. Det gav inte overdrivet mycket, sa vi satte oss i tuk tuken och akte en timmes tur bort mot djungeln. Pa tur stod elefantridning. Jag tror att Jeppe som red med mig tyckte jag var lite gnallig som tjatade om att jag trodde att jag skulle do pa farden. Men nar elefanterna forst skulle ga uppfor varldens brantaste stup och sen darefter nedfor ett lika brant stup sa var jag nara pa att kasta in handduken. Elefanten skotte sig dock galant efter att matas med bananer. Efter 45 minuters ganska underhallande elefantridning i solen sa var det dags for mat. Pad thai med lime avnjots och sen akte vi en bit for att starta var vandring i djungeln. Ovantat roligt. Det sjongs lejonkungenlatar och balanserades pa smala pinnar och stegar. Jag var radd att trilla i plurret nagra ganger under 45 minuterspromenaden, men annars var det over forvantan. Till sist kom vi fram till ett efterlangtat vattenfall dar vi kastade av oss kladerna och tog ett svalt dopp. Sen var det dags att ga tillbaka ner till tuk tuken. Chaufforen tog oss till nasta stalle som var rafting. Bade i gummibat och pa bambooflotte. Jag hade ju sjalvkalrt panik innan eftersom jag inte visste vad jag hade att vanta mig. Fart har alltid varit en av mina storsta radslor, vilket jag tror att jag borjar komma over nu. Utrustade med hjalm, paddel och bikini sa gav Sofia, Anden, Jeppe och jag oss ut pa floden i gummibat. Jag hade faktiskt kul och tyckte till och med att det kunde ga lite fortare och vara lite brantare "vattenfall" i floden. Otippat! Efter ett tag med raftingen bytte vi ut baten mot en enkel bambuflotte och fortsatte en lugn resa till slutet. Alla var trotta och somnade nastan pa vagen tillbaka till de andras guest house. Vi at middag, sen gick vi och tog lite beslut om var sista tid har i Asien och sen blev det dusch och ytterligare en middag med de andra. Sen gick vi hem och sov, helt slut! Vi trodde inte att trekking skulle vara var grej, men vi hade skitkul och var lattade att vi slapp sova over i djungeln bland ormar och spindlar.
Eftersom vi anda behovde gora visarun for att forlanga vart visum har i Thailand sa bestamde vi oss for att folja med lundaganget till Laos och forena nytta med noje och aka och tuba nagra dagar nar vi anda var tvungna att lamna Thailand. Dagen efter trekkingen checkade vi ut, at frukost med de andra och sen flirtade vi in oss med en tuk tuk-chauffor och sa akte Mandis, Soffan och jag till Tiger Kingdom och gosade med stora, mjuka, fina tigrar. Vi fick klappa och ligga pa dem. Latt vart det! Sen var det dags att aka tillbaka, ata middag, packa i ordning det sista och satta oss i minibussen som skulle ta oss hit till Vang Vieng. Eftersom vi ar 9 stycken sa fyller vi nastan en buss och det ar sjukt skont att slippa aka med massa framlingar. Vi borjade iforsig resan med tre valbyggda manliga italienare. Vi hann aka i fem minuter innan de gav upp och vagrade aka med. De fick de samsta platserna eftersom vi hade blivit lovade att hamtas upp forst. De delade i prinvip pa tva och ett halvt sate, vilket inte ar okej i tjugo timmar. Istallet bussades tre kanadensiska tjejer over och de var lite mindre och vigare och fick plats. Anda inte bekvamt satt att resa nar man inte kan stracka ut benen.
Imorse kom vi fram till gransen till Laos, bytte till en storre buss och akte vidare till Vang Vieng. Nu sitter vi har igen. Kanns helsjukt att vara tillbaka, men anda roligt. Vi har checkat in pa ett jattebilligt boende eftersom vi har Alec med oss, och han ar kung pa att pruta. Kanns ratt gott faktiskt som smala Sussie skulle sagt. Vi har saklart avnjutit en baguette. Nu blir det kanske lite vanner, dusch och sen blir det nog un lugn utgang och imorgon blir det tubing! Helt okej.
Om 5-6 dagar aker vi till Bangkok och sen shoppar dar en dag, sen tar vi oss ner till Phiphi igen och moter upp Erica, Anton och deras vanner och har roligt sista tiden. Fingers crossed for fint vader. Nu kommer vi hem om 12 dagar. INTE KUL!
Jag halsar fran ett underbart Laos vilket innehaller valdigt mycket rosa toapapper..
Kram & puss, imorgon blir det fest!
Flyget till Chiang Mai gick smartfritt och efter att ha sovit en natt pa bokat hotell sa checkade vi ut och akte till ett annat guest house, SK house II. Oliver & co bodde pa SK house I och vi motte upp dem for middag pa kvallen. Sjukt kul att ses igen och annu roligare att ga fran att vara tre stycken till att utoka ganget till nio glada manniskor.
Dagen efter akte vi ivag pa trekking. Alla utom Oliver som var sjuk. Han var dock med oss anda eftersom en lookalike fanns med pa turen. Forst ut var en orkideodling och en fjarilsfarm att titta pa. Det gav inte overdrivet mycket, sa vi satte oss i tuk tuken och akte en timmes tur bort mot djungeln. Pa tur stod elefantridning. Jag tror att Jeppe som red med mig tyckte jag var lite gnallig som tjatade om att jag trodde att jag skulle do pa farden. Men nar elefanterna forst skulle ga uppfor varldens brantaste stup och sen darefter nedfor ett lika brant stup sa var jag nara pa att kasta in handduken. Elefanten skotte sig dock galant efter att matas med bananer. Efter 45 minuters ganska underhallande elefantridning i solen sa var det dags for mat. Pad thai med lime avnjots och sen akte vi en bit for att starta var vandring i djungeln. Ovantat roligt. Det sjongs lejonkungenlatar och balanserades pa smala pinnar och stegar. Jag var radd att trilla i plurret nagra ganger under 45 minuterspromenaden, men annars var det over forvantan. Till sist kom vi fram till ett efterlangtat vattenfall dar vi kastade av oss kladerna och tog ett svalt dopp. Sen var det dags att ga tillbaka ner till tuk tuken. Chaufforen tog oss till nasta stalle som var rafting. Bade i gummibat och pa bambooflotte. Jag hade ju sjalvkalrt panik innan eftersom jag inte visste vad jag hade att vanta mig. Fart har alltid varit en av mina storsta radslor, vilket jag tror att jag borjar komma over nu. Utrustade med hjalm, paddel och bikini sa gav Sofia, Anden, Jeppe och jag oss ut pa floden i gummibat. Jag hade faktiskt kul och tyckte till och med att det kunde ga lite fortare och vara lite brantare "vattenfall" i floden. Otippat! Efter ett tag med raftingen bytte vi ut baten mot en enkel bambuflotte och fortsatte en lugn resa till slutet. Alla var trotta och somnade nastan pa vagen tillbaka till de andras guest house. Vi at middag, sen gick vi och tog lite beslut om var sista tid har i Asien och sen blev det dusch och ytterligare en middag med de andra. Sen gick vi hem och sov, helt slut! Vi trodde inte att trekking skulle vara var grej, men vi hade skitkul och var lattade att vi slapp sova over i djungeln bland ormar och spindlar.
Eftersom vi anda behovde gora visarun for att forlanga vart visum har i Thailand sa bestamde vi oss for att folja med lundaganget till Laos och forena nytta med noje och aka och tuba nagra dagar nar vi anda var tvungna att lamna Thailand. Dagen efter trekkingen checkade vi ut, at frukost med de andra och sen flirtade vi in oss med en tuk tuk-chauffor och sa akte Mandis, Soffan och jag till Tiger Kingdom och gosade med stora, mjuka, fina tigrar. Vi fick klappa och ligga pa dem. Latt vart det! Sen var det dags att aka tillbaka, ata middag, packa i ordning det sista och satta oss i minibussen som skulle ta oss hit till Vang Vieng. Eftersom vi ar 9 stycken sa fyller vi nastan en buss och det ar sjukt skont att slippa aka med massa framlingar. Vi borjade iforsig resan med tre valbyggda manliga italienare. Vi hann aka i fem minuter innan de gav upp och vagrade aka med. De fick de samsta platserna eftersom vi hade blivit lovade att hamtas upp forst. De delade i prinvip pa tva och ett halvt sate, vilket inte ar okej i tjugo timmar. Istallet bussades tre kanadensiska tjejer over och de var lite mindre och vigare och fick plats. Anda inte bekvamt satt att resa nar man inte kan stracka ut benen.
Imorse kom vi fram till gransen till Laos, bytte till en storre buss och akte vidare till Vang Vieng. Nu sitter vi har igen. Kanns helsjukt att vara tillbaka, men anda roligt. Vi har checkat in pa ett jattebilligt boende eftersom vi har Alec med oss, och han ar kung pa att pruta. Kanns ratt gott faktiskt som smala Sussie skulle sagt. Vi har saklart avnjutit en baguette. Nu blir det kanske lite vanner, dusch och sen blir det nog un lugn utgang och imorgon blir det tubing! Helt okej.
Om 5-6 dagar aker vi till Bangkok och sen shoppar dar en dag, sen tar vi oss ner till Phiphi igen och moter upp Erica, Anton och deras vanner och har roligt sista tiden. Fingers crossed for fint vader. Nu kommer vi hem om 12 dagar. INTE KUL!
Jag halsar fran ett underbart Laos vilket innehaller valdigt mycket rosa toapapper..
Kram & puss, imorgon blir det fest!
THAI THAI
Koh Tao var ju precis som forvantat. Underbart, mysigt, livemusik varje dag, strandhang, lotushang, choppershang och allt man kan tanka sig. Vi larde kanna nagra av vara grannar, Neil och James fran London och hangde med dem en kvall efter vi tagit en valbehovlig massage och stotte pa dem dar inne. En annan kvall hangde vi med Marcus och Alex fran Australien och sen stotte vi pa Umeakillarna fran Full moon som ocksa stod for bra sallskap under en kvall. Alltsa, Koh Tao har de basta grillspetten i varlden, basta atmosfaren i Thailand och basta pizzan genom tiderna. Det kan helt enkelt inte bli fel.. Lite fail pa mig och Amanda som struntade i dykningen, men nu har vi ju annu en anledning att aka tillbaka till Thailand. Inte helt oigenomtankt alltsa..
Nu ar vi pa Phi phi och har varit har i fem dagar. Phi phi ar ju inte heller ett stalle att forglomma. Grym fest, trevliga manniskor och vi har stott pa alla mojliga som vi lart kanna under tiden i Asien. Massa folk fran tubingen och man blir ju bara mer och mer sugen pa att aka tillbaka till underbara Vang Vieng. Igar underholls jag och Amanda av tva goteborgare medan Sofia lag hemma och var sjuk, vi hade satsat pa chillutgang, men det slutade med sjukt billig middag pa Papaya och sen drog vi ner till stranden till Anna. Det blev mycket skratt som vanligt nar man ar lite runt under fotterna och pa en strand i Thailand. Vi har stott pa englands absolut kortaste kille, som inte hade ett ansikte som passade ihop med hans lilla kropp. Vi har hangt med Anna Petersson som vi larde kanna i London som ar har och jobbar.. Phi phi har mer eller mindre kants som hemma helt enkelt.
Igar bokade vi flyg mellan Phuket och Chiang Mai dar vi ska mota upp Oliver & co som kommer dit inom nagra dagar. Vi ska trotsa var radsla for djungelhang och aker med dem pa trekking. Ska bli sjukt kul att ses igen, vi kom pa att det har gatt ett halvar sen vi sags sist sa det kan inte bli annat an bra.
Hoppas allt ar bra. Nu ar det ALLDELES for kort tid kvar har i Thailand. Fyfan.
Ses snart!
Puss & kram
Nu ar vi pa Phi phi och har varit har i fem dagar. Phi phi ar ju inte heller ett stalle att forglomma. Grym fest, trevliga manniskor och vi har stott pa alla mojliga som vi lart kanna under tiden i Asien. Massa folk fran tubingen och man blir ju bara mer och mer sugen pa att aka tillbaka till underbara Vang Vieng. Igar underholls jag och Amanda av tva goteborgare medan Sofia lag hemma och var sjuk, vi hade satsat pa chillutgang, men det slutade med sjukt billig middag pa Papaya och sen drog vi ner till stranden till Anna. Det blev mycket skratt som vanligt nar man ar lite runt under fotterna och pa en strand i Thailand. Vi har stott pa englands absolut kortaste kille, som inte hade ett ansikte som passade ihop med hans lilla kropp. Vi har hangt med Anna Petersson som vi larde kanna i London som ar har och jobbar.. Phi phi har mer eller mindre kants som hemma helt enkelt.
Igar bokade vi flyg mellan Phuket och Chiang Mai dar vi ska mota upp Oliver & co som kommer dit inom nagra dagar. Vi ska trotsa var radsla for djungelhang och aker med dem pa trekking. Ska bli sjukt kul att ses igen, vi kom pa att det har gatt ett halvar sen vi sags sist sa det kan inte bli annat an bra.
Hoppas allt ar bra. Nu ar det ALLDELES for kort tid kvar har i Thailand. Fyfan.
Ses snart!
Puss & kram
