tungt
I forrgar blev det an en gang strandfest, denna gangen slutade det med efterfest hos en svensk & en norsk kille dar det spelades gitarr. Det roligaste med de tva killarna var att de sag ut att komma fran filmen Eva & Adam. Den ena sag ut som Evas bror Tobbe och den andra som Adam. Den kvallen var som gjord for att hitta bar, da deras kompis var identiskt lik var forna klasskamrat Gustaf Ahlander.
Eftersom Carro och Amanda var sjuka hela dagen igar sa korde jag hart pa mottot "ensam ar stark" och efter mat med Carro sa hade jag tur att jag stotte pa Robin Hood, Tommy och de tva stockholmstjejer som de lart kanna. De var inte taggade for fest, sa nar RH och Emelie gick och tog massage hangde jag med Tommy och Isa ett tag innan jag bestamde mig for att ensam ga ner till stranden och hoppas pa att jag skulle traffa pa Anna, en tjej som vi larde kanna i London och som jobbar har pa Phi phi nu. Jag hangde lite med henne och hennes jobbarkompisar, blev bjuden pa buckets och pa nagot vanster gick jag sedan med tre for mig okanda tjejer som ocksa jobbar har, for att fira en av tjejernas sista dagar har pa on. Efter ett tag nar vi suttit pa en bar sa gar Robin Hood och ganget forbi och jag lyckas overtala dem att fest ar det enda ratta. Vi gick hem till dem, de fick duscha osv, sen gick vi ner till stranden dar de forsokte dricka ikapp medan jag fumlade runt pa dansgolvet. Det skonaste med detta stalle ar att aven om man ar ensam sa hittar man alltid nan man kanner igen och som man kan prata med.
Ibland kanns det valdigt tungt maste jag saga. Carro har precis lamnat oss och det var jobbigt att saga hej da till henne, men nu lamnar hon oss for att fira Olivers fodelsedag och julen tillsammans med killarna som hon reste hit med. Vi har precis bokat bord till ett julbord har pa Phi phi, men borjar nastan angra att vi inte firar julen med det andra ganget pa Koh Phangan. Det ar ett harligt gang och vi skulle fa det supermysigt, men problemet ar att det inte kanns sa lockande att aka tillbaka till Koh Phangan dar vi redan varit. Full moon party blir nog inte lika roligt andra gangen ar vart resonemang. Vi far val se hur vi ska gora, ar tveksamt om det gar att avboka julbordet har pa phi phi, och vi har ju faktiskt RH, Tommy och brudarna att fira med.
Nu maste jag ata nagot da magen borjar kurra. Sen blir det dusch och en lugn kvall for mig och Amandish. Ar valdigt vemodigt att tiden i Asien gar mot sitt slut, nu har vi ca en vecka kvar pa aventyret har i Asien, men an finns det mycket att upptacka da Australien vantar. Saknar min familj och onskar att de var har for att fira julen tillsammans med mig. Igar fick jag prata med mina storasystrar och varldens basta Almis. Bara Ellisen som fattades.
Hoppas allt ar bra, och njut nu av att det blir en vit jul hemma!
Kram Lovisa
Eftersom Carro och Amanda var sjuka hela dagen igar sa korde jag hart pa mottot "ensam ar stark" och efter mat med Carro sa hade jag tur att jag stotte pa Robin Hood, Tommy och de tva stockholmstjejer som de lart kanna. De var inte taggade for fest, sa nar RH och Emelie gick och tog massage hangde jag med Tommy och Isa ett tag innan jag bestamde mig for att ensam ga ner till stranden och hoppas pa att jag skulle traffa pa Anna, en tjej som vi larde kanna i London och som jobbar har pa Phi phi nu. Jag hangde lite med henne och hennes jobbarkompisar, blev bjuden pa buckets och pa nagot vanster gick jag sedan med tre for mig okanda tjejer som ocksa jobbar har, for att fira en av tjejernas sista dagar har pa on. Efter ett tag nar vi suttit pa en bar sa gar Robin Hood och ganget forbi och jag lyckas overtala dem att fest ar det enda ratta. Vi gick hem till dem, de fick duscha osv, sen gick vi ner till stranden dar de forsokte dricka ikapp medan jag fumlade runt pa dansgolvet. Det skonaste med detta stalle ar att aven om man ar ensam sa hittar man alltid nan man kanner igen och som man kan prata med.
Ibland kanns det valdigt tungt maste jag saga. Carro har precis lamnat oss och det var jobbigt att saga hej da till henne, men nu lamnar hon oss for att fira Olivers fodelsedag och julen tillsammans med killarna som hon reste hit med. Vi har precis bokat bord till ett julbord har pa Phi phi, men borjar nastan angra att vi inte firar julen med det andra ganget pa Koh Phangan. Det ar ett harligt gang och vi skulle fa det supermysigt, men problemet ar att det inte kanns sa lockande att aka tillbaka till Koh Phangan dar vi redan varit. Full moon party blir nog inte lika roligt andra gangen ar vart resonemang. Vi far val se hur vi ska gora, ar tveksamt om det gar att avboka julbordet har pa phi phi, och vi har ju faktiskt RH, Tommy och brudarna att fira med.
Nu maste jag ata nagot da magen borjar kurra. Sen blir det dusch och en lugn kvall for mig och Amandish. Ar valdigt vemodigt att tiden i Asien gar mot sitt slut, nu har vi ca en vecka kvar pa aventyret har i Asien, men an finns det mycket att upptacka da Australien vantar. Saknar min familj och onskar att de var har for att fira julen tillsammans med mig. Igar fick jag prata med mina storasystrar och varldens basta Almis. Bara Ellisen som fattades.
Hoppas allt ar bra, och njut nu av att det blir en vit jul hemma!
Kram Lovisa
Kommentarer
Trackback
